HemOm föreningenOm boendetOm Röda bergenÖverlåtelseinformationNy medlemKontaktuppgifterNyheterSökLogga in (endast för styrelsen)
Röda bergen i går ...
Under 1900-talets första decennier rådde en svår bostadssituation i Stockholm och man sökte därför efter nya sätt att bygga. Syftet var att förbättra hygien och boendestandard samt att få in ljus och luft i lägenheter och på gårdar. Vid sekelskiftet var gårdarna ett gytter av flyglar och gårdshus och användes ofta som arbetsplats. De ansågs djupa, mörka och ohälsosamma.

Genom ändrade byggnadsbestämmelser i början av 1920-talet underlättades möjligheten att genomdriva gårdssaneringar och att skaffa ytor till gemensamma gårdar. Inspirationskällan för den nya stadsplaneringen var Tyskland och Österrike. Arkitekt Per Olof Hallman var väl förtrogen med de nya stadsplaneidealen när han 1907 utformade ett stadsplaneförslag för Röda bergen. Hans ursprungliga förslag var ett område med två egnahemsområden, fyra- och femvånings hyreshus, offentliga byggnader (bl.a. kyrka), trafikseparerade gator, planteringar, parker och enhetliga gårdar. Det fanns inga förgårdar, i stället lades tyngdpunkten på sammanhängande gårdar och parker.

År 1923 antogs en reviderad stadsplan för nordvästra Norrmalm utförd av arkitekten Sigurd Lewerentz, men på Hallmans initiativ. Den reviderade stadsplanen kom att ligga till grund för större delen av bebyggelsen. Här föreskrevs att husen inte fick vara högre än tre våningar, för ytterområdena gällde fortfarande fyra och fem våningar. 

Fastigheten Verdandi 42, som omfattar kvarterets norra del mot Falugatan, Rödabergsgatan och Torsgatan uppfördes 1925 av HSB med Sven Wallander som arkitekt. HSB hade som syfte att bygga goda och sunda bostäder till rimliga priser, där varje medlem stod för en del av byggkostnaden. I Rödabergsområdet tillkom den första mera samlade bebyggelsen av HSB-föreningar. Verdandi 42 vara en av fem HSB-föreningar som skapades i Rödabergsområdet under 1920-talet. Lägenhetsstorlekarna varierade mellan ett rum och stor kokvrå och 1 – 2 rum och kök. Lägenheterna inreddes så modernt som möjligt. Köken fick en standardiserad inredning och tvättstugorna förseddes med maskinell utrustning. 

Husen byggdes i ett sammanhang och gårdarna ägnades stor omsorg med rik grönska. Flera av HSB:s fastigheter planerades med butiker i bottenvåningen. Kooperativa förbundet hade en större lokal i Verdandi 42 i hörnet av Torsgatan/Redbergsgatan.





... och i morgon
Röda bergen anses vara ett av Stockholms finaste exempel på 1920-talets stadsplaneidéer och hela området är därför av riksintresse för kulturmiljövården. När områdets gator och parker framöver ska rustas upp behöver särskild omsorg därför ägnas åt att bevara och i vissa fall återställa ursprungliga värden. Av detta skäl har Stockholms stad antagit en bevarande- och upprustningsplan för Röda bergen. En länk till planen finns i menyn till höger.

Lästips
- Tjugotalshusen i dag. Tidstypiska egenskaper och varsam förnyelse, Williams, Lisbeth & Blomberg, Ingela, Formas 2005
- Stockholmsgårdar, Mehlis, Karin & Blåvarg, Susanna, Byggförlaget 1998 
Uppdaterat 2024-02-18
Utskriftsvänlig sida
Om Röda bergen
Bevarande- och upprustningsplan
Klassificerings karta för kulturhistorisk bebyggelse
Bostadsrättsföreningen Verdandi 42 • verdandi42.se •
Provided by Webforum